Byvandring

Som en del i Koverstaveckan "begicks" en byvandring 26 juli 2006 i Åhs by. Klockan 19:00 var det samling vid Kapellet "Salem" och ett 30-tal personer hade slutit upp. Anders Löfgren berättade om Babtist-församlingens framväxt i slutet av 1800-talet som en folkrörelse.

Därefter gick promenaden vidare till den ursprungliga platsen för Åhs by, en bit upp på åsen bakom Forslunds, där gamla fruktträd och husgrunder svallrade om forna tider. Ett tränat kunde till och med tyda sig till gödselstackens plats!

Här berättade Ulla-Britta Larsson om dom tidigaste noteringarna gällande Åhs by från 1325 rörande ett skattehemman och två frälsehemman. Här fick vi veta en hel del om frälsehemmanen, det vi idag betecknar med Åsbergs.

Klas-Erik Larsson fortsatte berättelsen om den tidiga byns gårdar och innevånare, och om branden 1847.

Promenaden fortsatte genom den nuvarande byn. Stopp gjordes vid Per-Matts (16) Täppens (18) Erik-Ols (20) där vi vände tillbaka via Olsbacka (2) till Jonases (5). Efter vägen fyllde vandrarna (Margit Josefsson, Birgit Lundquist m.fl.) på med uppgifter om gårdar, folk och fä. Gårdarna i Varva och Nordanåker (21) såväl som gårdar o grund i "Hagen" (8,9) hanns tyvärr inte med.

Vandringen avslutades i Jonases med ett bildspel som Boo Jonsson bidragit med och som innehöll uppgifter från Åhs by Annodazumal, som t.ex vad vi betalade för Älvsborgs lösen 1571!

Efter avslutad vanding gick/cyklade/åkte vi alla till Koversta Gammelgård för välförtjänt "kaffe å duppa".

Anders Lövgrens berättelse om Kapellet

Det här är en historisk plats för Österfärnebos baptister. Här uppfördes det kapell vi nu står framför och som ”hyste möten och sammankomster” redan vid årsskiftet 1886-87.

Pastorn och tillika föreståndaren Mats Lignell, som var en praktisk drivande människa, var den som tillsammans med många andra såg till att genomföra denna fantastiska vision. I februari 1886 godkändes en ritning gjord av pastor Lignell och arbetet påbörjades. Mark inköptes av kyrkvärden Jon Jonsson i Åhs ( farfars far till Per-Olov och Lars Jonsson) för 200 kronor. Officiellt invigdes ”Kapellet” 2:a söndagen i mars 1887.

I församlingens protokollsbok finns intressant läsning om hur allt växte fram för den som vill veta mera. Trots ansenliga bidrag och offer för bygget vilade skuldbördan tung på baptistförsamlingen, så tung att pastor Lignell till och med såg sig föranlåten att åka till Amerika för att försöka uppbringa ekonomisk hjälp. Han reste 1888 och var borta i nästan ett år.

”Kapellet” har fortfarande verksamhet och pastor trots att medlemsantalet nu sjunkit till 16 personer. Som mest har församlingen bestått av 160-talet medlemmar. En del upprustningar har förstås skett under åren.1938 drogs centralvärme in och 1945 gjordes en förändring som innebar nya fönster, ny läktare och parkettgolv. På 1970-talet tillkom toaletter.

Under de sista 10 åren har kyrkan fått en handikappramp vid stora ingången. En helrenovering av köket och upprustning av ”lilla salen” har skett. Varmvatten i kök och på ny handikappanpassad toalett har installerats. Dessutom har 2001 den gamla vaktmästarstugan renoverats. Där bedrivs barn och ungdomsarbete och ”Lillstugan” är också populär att hyra speciellt under sommaren.

Sedan 2002 har kyrkan också fått ny uppvärmning genom installerandet av fjärrvärme.

Det känns fint att vi kan fortsätta med verksamhet där om än på ett annat sätt än för 120 år sedan. Ni är alla välkomna in för se er omkring i ”Kyrkan vid Åsvägen” idag eller varför inte vid något annat tillfälle under året.

Ulla-Brittas berättelse om dom första noteringarna angående Åhs by

Första gången byn Ås uppträder i skrift är 1325 ”in Asi”. då fanns i Ås 1 skattehemman och 2 frälsehemman. Frälsehemmanen var ofta förläningar till adelsmän eller kyrkan eller präster. De såldes och köptes och byttes och så var det också med de två frälsehemmanen i Ås.

Gårdarna brukades av frälsebönder som betalade skatt och arrende till ägaren, en form av landbönder. Frälsegårdarna I Ås har ägts av både adelsmän, präster och kyrkan.

I hfl 1721-1736 fanns i Ås frälsebönderna Lars Olofsson och Pär Jönsson samt skattebönderna Matts Pärsson och Matts Eriksson, skattehemmanet hade delats i två hemman.

1731 kom ägaren till frälsegårdarna Lars Axel Stiernmark med sin familj flyttande till Österfärnebo från Ovansjö.

Han var släkt med den övriga ”bruksadeln” i Gästrikland. Eftersom det inte fanns en ståndasmässig bostad i Ås bodde han till att börja med i Kungsgården medan han byggde Åsbergs gård, som blev färdig 1732.

1727 hade Per Persson son till Per Jönsson gift sig med en bonddotter från Klappsta och blivit bonde där. 1731 flyttade fadern efter och bosatte sig på samma gård.( Det har funnits en Per i nästan alla generationer i den släkten ända sedan Per Jönssons tid. Idag heter han Per Lindström och bor på Sandavägen.)

Den andre frälsebonden Lars Olofsson blev kvar på sin gård i Ås som övertogs av hans son Olof Olofsson och senare av sonsonen Elias Olofsson som 1813 flyttade med sin familj till Östervåla. Samma år flyttade fadern till sonen Per Olofsson som var bonde i Kvarnbo.

Så var alla de gamla frälsebönderna borta från Ås.

Lars Stiernmark och Catharina Tilas fick inte så stor glädje av sin nya gård. De dog båda våren 1732 och gravsattes båda samtidigt i kyrkan. De hade dottern Elisabet Margareta och sonen Magnus Crispin. Sonen dog bara 3 år gammal, men dottern, som vid föräldrarnas död var bara 14 år, giftes bort 1733-01-07 bara 14 1/2 år gammal med den 25 år äldre ryttmästaren Per Hierta. Han kom enligt hfl 1721-36 från Ockelbo 1732.

Elisabet Margareta Stiernmark var född i Stockholm 1718-08-17. Hon fick sitt första barn dottern Elisabet Margareta 1733-10-13 på Åsberg. Då hade hon nyss fyllt 15 år. 1736 fick hon sonen Carl Fredric som blev sergeant vid Hälsinge regemente år 1757 och dog 1758 i Pommern. Hon fick också sonen Per Crispin 1743 som bara blev knappt 3 månader gammal samt två dödfödda barn. Elisabet Margareta Stiernmark dog 1748-04-28 på Åsberg i lungsot några månader innan hon skulle fylla 30 år. Per Hierta levde ända till den 13 januari 1773 då han dog av ”ålderdomsbräcklighet” 79 år och 11 månader gammal. Hans enda arvinge var då dottern.

Elisabet Margareta Hierta som gifte sig den 13 juli 1762 på Högbo bruk med kanslirådet Anders Schönberg född 1737. Äktenskapet var barnlöst och båda makarna dog 1811 Elisabet Margareta den 20 januari och Anders den 6 april. Anders Schönberg slöt därmed sin ätt.

Efter Schönbergs död flyttade nästan allt tjänstefolk från Herrgården. Rättaren Österberg flyttade till Gävle men återkom samma år och stannade på Åsberg i 7 år till 1818 då han flyttade till Nora.

1823 kom Johan Fredric af Uhr född 1769 från Ovansjö till Åsberg. Han var änkeman men hade en del familjemedlemmar med sig bland annat en brorsdotter. Johan Fredric blev kvar till 1836 då han flyttade tillbaka till Ovansjö. Med honom var det slut med ståndspersonerna på Åsberg, egendomen övergick i Brukspatron Michel Benedicks och senare Gysinge bruks ägo och beboddes av tjänstemän av olika slag.

Efter Gysinge bruk övertogs Åsberg av Stora Kopparbergs Bergslags AB, som sålde till Lennart Berglund från Sandviken. Han fortfor att driva jordbruket, men efter en tid upphörde jordbruksdriften och gården köptes av Sandvikens kommun, som i sin tur överlåtit gårdsbyggnaderna till Färnebo Folkhögskola.

Natten mellan den 29 och 30 augusti 1847 brann gårdarna ner till grunden, men byggdes upp igen med flitiga grannars hjälp. Mats Ersson lär ha sagt om denna händelse att "det var puss åt mössen och lössen". 1874, vid det laga skiftet, flyttades gårdarna ut till de platser där dom ligger idag, dvs till Jonases och Varva.

Mer om branden i Åhs by

Ur Gustav Jonssons levnadsbeskrivning har Boo Jonsson bifogat följande:

"Jag är yngst bland 9 barn, 4 av dem dog unga, men 5 levde in i ålderns sena höst. Har en syster som fyller 80 år 1933. Mina föräldrar hade ett litet hemman i nämda by och deras gård drabbades av eldsvåda. Strax efter sedan far blev hemmansägare, men då hade de ej något brandförsäkrat, men grannar och vänner hjälpte till med timmer, dagsverken så att de fick sin gård igen, men ej på samma plats, utan längre öster i byn. Min far grät då talet kom om branden, han sa bland annat, jag hade ej en kniv att taga mig lite mat med från morron efter branden".

Enligt släktgårdsdiplomet och husförhörslängder framgår att Jonas Jonsson d.y. övertog gården 1848 om hösten. Av detta kan vi sluta oss till att branden måste skett 1848-1849, eller att Gustav Jonsson minns fel på ett år i sin levnadsbeskrivning. Mer uppgifter att kontrollera alltså!

Anders Lövgrens berättelse om skatten på Åsberg

När Anders var i tonåren berättade Maurits Östnäs, en granne till deras far, för Anders och hans bror om en karta som skulle peka ut platsen för en skatt som enligt uppgift var gömd i trakterna av Åsberg. Anders och hans bror tyckte det hela var mycket spännande.

När Anders senare dryftade saken med den lokala Sägen- och Folktro-auktoriteten Tord Andersson ställde sig denna dock tvivlande till det hela. Ett halvår senare kom emellertid Tord med ett litet dokument som han hittat i ett forskningsarkiv i Uppsala där det stod skrivet:

"Det bodde en man på Åsberg, som innan han drog ut i krig gömde sina skatter i närheten av där han bodde, och det var utmärkt med stora stenar."

Så om ni känner någongång att ni vill leta efter någonting så skall det finnas en skatt i närheten!

Uppgifter om diverse gårdar, folk o fä

Margit Josefsson berättade att Josef och Ottilia (Kjell och Anders farfar o farmor) köpte gården Per-Matts (Åhs 3:2) 1920.

Klas-Erik m. fl. berättade att Bror Bjurling köpte gården Erik-Ols (Åhs 3:3) 1940 av Bernard Eriksson. Gården såldes sedan vidare till Olle och Lisbeth Jacobsson (Claes och Mats far o mor) som kom farande ända ifrån Jämtland. Birgit Lundquist berättade om Erik-Ols Britta.

På vägen till Jonases stannade vi till vid Olsbacka och pratade om alla som bott där.

Vid Jonases berättade P.O. om hur han flyttade huset upp på kullen. Den gamla mangårdsbyggnaden stod kvar ett bra tag efter det att det nya huset uppförts år 1901. Boo och P.O. visade på var det troligen stått.

Gårdarna i Hagen

Göte Fransson berättade att Sjudars (9), även kallat Palms, revs av Anders Ekvall(?). Anders Ekstrand byggde upp huset igen framme i byn "bredvid Frisörns". Av den usprungliga gårdsplatsen finns ingenting kvar idag.

Höggrunds (8) beboddes omkring 1900 av Baptistförsamlingens pastor Sedvall som enligt Birgit Lundquist m. fl. var "En charmerande man" Han har skrivit diktsamlingen Deklamatören, det enda kända exemplaret finns på Kungliga biblioteket i Stockholm. Han har skrivit en del andra saker som finns att beskåda i Babtistförsamlingens bibliotek, och han var även musikaliskt begåvad. Pastor Sedvall hade en enda dotter, Märta, som förekom i Tv-programmet"Min mamma hade fjorton barn. Huset har i modern tid bebotts av "Karin i Hagen", Inge Elvingsson och Kajsa Elfström.

Ytterligare en riven gård i hagen omtalades, Norells, som måste ha legat någonstans mellan den nuvarande maskinhallen och Kajsa Elfström.

Den källa vid "Häggs Vreten", belägen i hagen, och som vi inte riktigt kunde placera under vandringen visade Anders Josefsson på under en tur upp i det som nu är ganska grov skog. Han minns att den fortfarande i hans ungdom (hehe) gav vatten, men att den troligen dränerats av den skogsdikning som gjorts 1983 (cirka). Källans koordinater är N60 18.388 E16 49.185.

Vill ni se källan i verkligheten klickar ni här. Om ni använder Google Earth skriver ni in adressen som 60 18.388 N, 16 49.185 E .

Hos Fridens (10) bodde även Fridmor, Anna-Stina Mattson, kusin med Jonas Jonsson d.y. (bonde på Åhs 4:2). Det berättas att hon var mycket kunnig med sjuka djur. Enligt Ulla-Britta var hon en orädd kvinna som inte ens räddes att bestiga bön-pallen på en motorcykel för att avlägga ett besök hos en sjuk ko!

Boo Jonssons Powerpointpresentation

Som Powerpoint Show (7 MB) Som PDF dokument (2 MB)

Diverse information

Som ett stöd för minnet hade P.O. Jonsson gjort en karta och en förteckning över dom fastigheter som tillhör Åhs by.

Birgitta Liljeholm filmade flitigt, tusen tack till henne, ovärderligt när man skall dokumentera vem som sa vad så här efteråt. Dom filmsnuttar som jag lagt in här o var kommer ifrån hennes video. Jag har av bandbreddsskäl varit tvungen att pixla ner dom till ett mindre format, därav oskärpan. Lite längre exempel med (nästan) full kvalitet finns att hämta på min FTP server. Här kan ni läsa om hur ni loggar in där. Använd User: byvandring, Password: byvandring.

Åhs eller Ås? Välj själv! Stavningen har skiftat genom tiderna beroende på mode och personlig smak. På den karta som upprättades 1874 som grund för det laga skiftet 1877 används bägge stavningarna. Troligen har rullstensåsen som korsar byn gett sitt namn till byn.

Ett skattehemman betalade skatt till kungen/staten medans en bonde på ett frälsehemman betalade arrende till ägaren som i sin tur var skattebefriad (mot olika åtaganden kan man tänka). Därav frälse (frälst ifrån skatt så att säga.)

Sidan uppdaterad 16.2.2007 (c) P.O. Jonsson

Top